Jag är fritidspedagog men jobbar som klassföreståndare på mellanstadiet. Jag fick ett erbjudande om denna tjänst och kände mig spontant tveksamhet inför jobbet. Det var i våras och jag hade precis sagt upp mig från mitt tidigare jobb. Jag erbjöds jobba parallellt med klassens dåvarande föreståndare som efter avslutningen skulle gå i pension. Efter dessa veckor kände jag mig nästan löjlig positiv.

 

Ordningen är relativt ny. Tanken är att var klass har en klassföreståndare som följer klassen och att ämneslärare bara ägnar sig åt undervisning. Nu ser inte verkligheten ut så till 100% då vissa klassföreståndare ändå har undervisning i enstaka ämne. Något som kanske mer beror på att det är svårt att hitta utbildade lärare. Då är det inte möjligt att avvara en ämneslärare på enbart klassföreståndarskap.

 

Jag har själv aldrig hört talas om en fritidspedagog som arbetar som klassföreståndare. Efter ett par veckor är jag dock fascinerad över att jag aldrig tänkt tanken. Hur fritidshemmet/fritidspedagogen ska samverka med ämneslärare/skolan har länge varit ett dilemma. Hur ska det se ut? Vad innebär det att komplettera skolans undervisning? Vilket ansvar ska respektive yrke ha?

 

Spontant kan man fråga sig vad som skiljer från den mer vanliga ordningen att en fritidspedagog ”tillhör” en klass? Jag skulle vilja påstå att samarbetet blir tydligare. Ansvaret blir tydligare. Vem som gör vad.

 

Konkret kan säkert uppgifter fördelas olika. I mitt fall handlar det om ett övergripande ansvar för grupp och individ genom hela skoldagen. Jag startar varje dag i klassrummet med kortare samling/information. Raster och övergångar är också något jag valt att ombesörja. Viss administration såsom att registrera frånvaro, skicka informationsbrev till vårdnadshavare eller övrig kontakt med hemmet ligger också på mitt bord.

 

Fördelarna med denna är form och ordning är flera:

 

* Tydliga ansvarsområden.

* Mer tid för ämneslärare att fokusera på kvaliteten i undervisningen.

* Specifika yrkeskompetenser tas till vara.

* Det är en tydlig form för samverkan.

 

Något jag funderar över är formerna för utvecklingssamtal. Frågor kring betyg, bedömning eller ämnesspecifika frågor bör besvaras av en ämneslärare.

 

Hur fungerar det hela avseende avtal, planering och schema?

 

Då jag även jobbar på universitetet jobbar jag bara ett par timmar i veckan på fritids. Det krävs inte mycket planeringstid för klassföreståndarskapet men däremot daglig schemalagd tid för administration och kontakt med elever och vårdnadshavare.

Utöver detta behöver jag ha en överblick av vilken undervisning som ska ske. En grovplanering över terminen och ett veckovis möte för att stämma av i arbetslaget.

 

Vad gäller avtal är det en bit andra får fundera kring. Om det borde finnas särskilda avtal och hur dessa ska se. Mitt är av mer lokal karaktär och egentligen inte av allmänt intresse. Jag ser ingen anledning egentligen varför tjänsten skulle behöva se annorlunda ut än den som fritidspedagoger traditionellt har. Så länge man har tid och resurser för att fullgöra sitt uppdrag borde allt vara i sin ordning.

 

Det finns ingen lång erfarenhet kring detta arbetssätt. Svårt att dra slutsatser eller göra djupare analys. Men, ska skolor ha renodlade klassföreståndartjänster som denna (ej undervisade), är det kanske en utmärkt tanke att anställa en fritidspedagog? Att anställa en ämnesberhörig lärare som inte undervisar känns som slöseri med resurser. Ur ett fritidspedagogiskt perspektiv är däremot uppgiften som klippt och skuren. Ordningen blir också helt i enlighet med läroplanens skrivningar om samverkan liksom ansvar utifrån kapitel 1 och 2.

 

En sak som jag funderar på är om ordningen i klassrummet också kommer gynnas av denna form. Fritidspedagoger är duktiga på att balansera grupp och individ. I denna form av samverkan blir ju fritidspedagogen kontinuiteten över dagen, oavsett vilken lärare som undervisar. Och ordningen blir alltid primärt mitt ansvar. Ämneslärarens att undervisa.

 

Fråga gärna om ni har funderingar kring inlägget!