Begreppet elevinflytande har hängt med ända sedan 1946 års skolkommission. I över sextio år har svensk skola förhållit sig till demokratiuppdraget. De demokratiska principerna är att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Detta gäller även skolan.

Elever ska ges inflytande över utbildningen. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (LGR11 2.3)

Kritiken mot elevinflytande tenderar att rikta sig mot formerna för dessa. Eller ännu värre, när elever tillåts ta makten – inte över inflytandet över sin egen utbildning – men över lärare som abdikerar från sitt ansvar. Studier i gymnasieskolan visar att många elevers val är kontraproduktiva. Man försöker tex förhandla bort undervisningstid. Därför är det viktigt för lärare att analysera och vägleda eleverna i deras försök till inflytande. Med inflytande kommer ansvar. Som lärare måste man vara villig att lämna ifrån sig ansvaret för en avgränsad del. Eller inte. Det slutgiltiga ansvaret ligger alltid hos lärare och pedagoger. Det betyder dock inte att vi kan strunta i elevernas inflytande. Vi ska träna dem genom inflytande för inflytande. Genom ansvarstagande för ansvarstagande. Genom delaktighet för delaktighet.

Elevinflytande. Eller inflytande, i all enkelhet. Utifrån mognad och innanför ramar. Det är inte mer komplicerat än så.