Regeringen skriver idag på DN-Debatt att man satsar 2 miljarder på på fler lågstadielärare – i år. Vad gäller just lågstadiet är fritidshemmets varande ofta påtagligt frånvarande i den politiska diskussionen. Korrelationen mellan skolan och fritidshemmet är intressant men outforskad. Men alla måste förstå att samordningen mellan verksamheterna knappast är utan betydelse.

Jag tycker personligen att fritidshemmets potentiella effekt på elevernas lärande kopplat till kursplanerna överdrivs i debatten ibland. Dock bör vi oftare lyfta fram aspekter såsom icke-kognitiva förmågor, omsorg och fritidshemmets möjlighet att arbeta med sociokulturella aspekter av barns uppväxtvillkor. Vi bör också tydligare beakta att ett dåligt fritidshem sannolikt har kontraproduktiv effekt på barns skolgång och lärande. Idag är lite mer än 90% av alla barn i lågstadiet inskrivna i fritidshem. På dessa fritidshem har barngrupperna blivit allt större och lokalerna allt sämre anpassade för fritidshemsverksamhet. Forskning har visat att det är utom tvivel att barn som utsätts för höga ljudnivåer har sämre förutsättningar att lära sig att läsa och räkna. Stora barngrupper skapar stress. Assadi och Skansén hävdar att man måste komma ihåg att stress inte bara tar fysiskt uttryck. Den påverkar även psyket, och vid kraftigare stress får vi svårare att lära oss nya saker och det blir svårare att minnas och komma ihåg. (Assadi, A & Skansén, J (2000) Stresshandboken – lär dig förstå och hantera din stress. Lund: Studentlitteratur.)

 

Ändå aviserar regeringen att det är en satsning på skoldagen man gör, primärt.

01

Vad gäller ”öppna” statsbidrag för ökad personaltäthet brukar dessa alltid generera en ökning i samtliga skolformer utom just fritidshemmet. Mellan 2001 och 2006 fördelade Skolverket på regeringens uppdrag ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Detta resulterade i en ökad personaltäthet i grundskolan med 12%. På gymnasiet var ökningen 5%. På fritidshemmet minskade personaltätheten med 3%.

Därför krävs det en riktad satsning mot fritidshemmen från regeringen. Att bara satsa på skoldagen kommer sannolikt inte ge önskad effekt så länge fritidshemmets nedåtgående trend fortsätter.

Regeringen har tidigare i år gett Skolverket i uppdrag att göra ändringar i läroplanen rörande fritidshemmen. Denna ”satsning” är dock mycket tveksam, enligt mig. Regeringen investerar ”högst 1,5 miljoner kronor” i denna ”satsning”. Dessa pengar går till skolverket för genomförande av uppdraget, Dock får inga omkostnader eller merarbete falla tillbaka på staten.

En förutsättning för hela detta uppdrag är att tydliggörandena inte ska medföra några nya eller utökade åtaganden för huvudmännen och därmed inte medföra några ekonomiska konsekvenser för huvudmännen eller staten
Jag är inte särskilt imponerad av den nya regeringens utbildningspolitik så här långt. De fortsätter en blocköverskridande tradition av att sätta fritidshemmen på undantag.